apapap

trodde inte att det var möjligt. kramfors är en så liten stad att det inte ens finns parkeringsautomater, tänkte väl att det inte var någon regnskog direkt och det inte skulle vara särskilt svårt att navigera sig tillbaka till gamlingarnas enkla boning. jag gav mig ut i snöstormen, gick upp för en backe, ned för en backe, sedan var jag lost. tittade åt höger, tittade åt vänster, ingen aning om var jag var. irrade väl omkring i kanske 20 minuter innan jag kände igen mig och sedan skrattade jag åt mig själv ungefär lika länge.


och i fredags tittade jag och pappa på idol. skitknepig helg.